niccan

Idag har jag varit på bio med sonen för första gången. Jag var lite nervös innan för han har kommit in i en oerhört jobbig period. Om det är 2-års trots eller en reaktion på lillasyster vet jag inte men han har blivit totalt oregerlig emellanåt. När vi klev ur bilen på stan och han insåg att pappa inte skulle med, så bröt han ihop totalt och jag fick bära in honom på bion, tårarna bara sprutade. Jahapp, tänkte jag, så var det med det. Men bara vi hämtat ut biljetterna och gick för att köpa popcorn så gick det över. Sedan var det inte en protest, inte en tår eller någonting på hela tiden. Han följde snällt med och gav biljetten till mannen vid insläppet och satte sig snällt på sin plats. Tyvärr var han lite för lätt så stolen vek ihop sig med honom i, men med en upphöjning så gick det bättre. Sedan satt han som ett ljus större delen av filmen och mulade popcorn. Han pratade och pekade lite och log. Riktigt mysigt! Min son är lite skadeglad så när Lilla Spöket Laban ramlar och får en lampskärm på huvudet och kungen vrider sig av skratt så gapflabbar min son. Bredvid oss har vi en liten, söt, blond tjej som tittar på min son, sedan på sin mamma och så säger hon gravallvarligt: Man får inte skratta. Mamman visste väl inte riktigt vad hon skulle säga. : Jo lite får man skratta. Tänk så olika barn är. Fast jag hoppas verkligen att skadeglädjen lägger sig lite när han blir större. Han har ju viss empati i allafall och det uppskattas! Ja det var i alla fall helt underbart att få spendera lite tid med honom på egen hand, så naturligtvis började jag genast att fundera på när vi skulle gå nästa gång.

Här kommer en bild på sonen när han äter popcorn i väntan på filmen. Var lite roligt för han var nog inte den första som var på bio för första gången. Var många föräldrar som satt och fotade sina barn ;-)