niccan

Alldeles för längesedan är det i alla fall, helt klart! Men det har varit så fullt upp sedan lilla B föddes. Helt sanslöst, imorgon är det en månad sedan hon föddes och hon har blivit så stor! Har inte vägt henne på ett tag men hon har helt klart gått upp i vikt och faktiskt tjockat på sig lite. Fötterna är inte längre långa och smala utan har fått lite hull och detsamma gäller resten av kroppen ;-) En blivande liten tjockis med andra ord, men jag är glad för det. Det innebär att om hon har samma fel på immunförsvaret som storebror så har hon lite hull att ta av om hon blir sjuk mycket i vinter. På tisdag ska vi på läkarbesök så då får vi veta hur mycket hon verkligen gått upp.

I övrigt har vi haft fullt upp med semester. V. 28 var vi i Askersund, Åsbro och Lillån och träffade diverse människor och v. 29 var vi iväg till Habo och High Chaparall. High Chaparall uppskattades av oss allihop, men speciellt mormor blev frälst i det :-) Vi sov över hos min kusin M. Var jättekul att träffa de igen och det bästa av allt var att lille A lekte superbra med deras lilla N. Mys! Alla kusiner som våra barn har är i min ålder, så det var roligt att han kom så bra överens med sin... syssling tror jag vi kom fram till att de är. Vi åkte därifrån på söndagen då vi återvände till Örebro för att lämna hem G samt tvätta och packa om, då vi på måndagen åkte till Sunnansjö.

Jennifer Lopez & Alex O´Loughlin i huvudrollerna.

Handlar om Zoe som inte hittar den rätte, men är enormt sugen på att skaffa barn. Hon beslutar sig för att insemineras på en klinik och det är på väg från denna insemination som hon träffar Stan, sin drömman. De börjar träffas och blir kära, men så får Zoe veta att hon är gravid och hon tar emot beskedet med mycket blandade känslor. Vad kommer det innebära för henne & Stans förhållande?

Jag gillade verkligen den här filmen, den fick mig att skratta flera gånger. Om det är för att jag själv nyligen fått barn vet jag inte. Men det var en romantisk komedi och även om man (som vanligt) kan tänka sig hur den kommer att sluta, så gillade jag resan dit. Kommer helt klart att se om den. Härliga karaktärer & skön syn på graviditet och förlossning. Denna film var precis vad jag behövde kvällen jag såg den :-)

När vi väntade sonen var vi iväg på ett tillväxt-UL i Linköping. Vi fick då veta att det var en pojke och min första tanke var inte: Åh en pojke! utan Åh en A... Den här gången hade vi några förslag, men när vi fick veta att det troligtvis var en flicka så var det inte alls samma Aha-upplevelse. Mitt favoritnamn var dock B och Isabella. Under graviditetens gång så blev det B och vi började kalla henne det. Vi har bestämt att hon ska heta det. Men redan på BB så började jag känna att hon inte såg ut som en B. Har funderat fram och tillbaka och av någon anledning så tycker jag att hon ser ut som en Agnes, ett namn som jag inte alls är så förtjust i. Inte för att det är fult, men det är för kort och så för att jag ska vilja ge det till mitt barn. Och hela omvärlden känner till henne som B, så nu får hon heta det, men känslan säger som sagt Agnes... Ska man lägga till det som andranamn? Men då kommer stackaren ha 4 förnamn och det känns lite overkill... 

Eller vad säger ni?

Jag vet, jag vet, jag är helt såld på Po.Ps kläder. Men just bebiskollektionen har varit en besvikelse. Köpte några set till henne, men sen tyckte jag inte de hade nånting. Nu visade det sig ju att min lilla B på 51 cm drunknar i 50-kläderna. Vi har nästan bara 56-kläder så hon har inte så mycket att ha på sig. Därför blev det en akut shoppingrunda i veckan. Sonen var jättetrött och dottern ville absolut inte ligga i vagnen, så jag gick ju inte in i mer butiker än nödvändigt. Storlek 50 är dessutom svårt att hitta då det för det mesta är dubbelstorlekar. Hittade till slut en del på H&M. Bilder på det kommer här.

När jag fick sonen köpte vi en BB-bärsele, men då jag är kort så satt den inte alls bra på mig och jag upplevde att jag fick ryggont. Blev inspirerad av min tjejkompis som bär sina barn i sjal. Men det blev aldrig att jag köpte någon till sonen. När vi nu fick tillökning (lagom till semestern) så kände jag att jag vill ha en sjal och som av en tillfällighet hade en kompis en hon ville bli av med. Toppen! Det blev en Moby-D. Jag kan inte säga om den är bra, då jag precis testat att knyta den första gången och inte vågat stoppa ner lilla B i den än. Vill gärna träffa någon av mina experter så jag verkligen fått till knytningen rätt innan jag stoppar ner mitt lilla hjärta där :-) Såhär snygg är den i alla fall:-) Fast Anders vägrar att ha den ute ;-)

Igår hade vi besök av familjen B/K och de hade med sig en jättefin filt till lilla B. När vi fick lille A fick vi en likadan, men med annat motiv och den är välanvänd! 

 

 

Tack så mycket!

Har haft besök från Hallsberg, några av kusinerna kom. Vi fick då lite kläder till lilla B.

Åkte in till förlossningen runt 1.30 torsdagen 1 juli. Hade rejält ont men ville verkligen inte bli tvungen att åka hem igen. F får väcka Anders och tyvärr vaknar lille A, jaja lägg honom först säger jag till Anders, men där går mamma emellan och säger att vi ska åka in direkt, hon tar lille A. I alla fall så kom vi iväg. Väl där tar de CTG och kollar värkarna som tydligen kommer med 2 minuters mellanrum och bara blir intensivare och intensivare så det dröjde inte länge innan jag fick lustgasen. Som jag var så nöjd med förra gången och den här gången tyckte jag inte den hjälpte ett dugg. Barnmorskan undersökte och kom fram till att tappen var utplånad och jag var öppen 5 cm. Toppen, tänkte jag, kommer få ligga här i evigheter. Barnmorskan berättar att hon måste gå iväg och väga en bebis hon förlöst. Det tar inte lång stund förrän jag säger till Anders att det känns som att jag måste krysta. Han tror inte att det är dags, det är ju för tidigt, jag var ju bara öppen 5 cm. Jag håller med, men kroppen säger att jag måste krysta, så han ringer efter barnmorskan och det var väl tur det! De hann precis få på sig alla förkläden och liknande innan jag krystade ut henne. Klockan 03.03 föddes vår lilla tjej, efter 1.5 timme på förlossningen varav jag krystade 13 minuter. Lite skillnad jämfört mot när lille A föddes. Hon vägde 3250 gram och var 51 cm lång. Då jag hade så lång vattenavgång fick vi inte åka hem som vi ville utan var tvungna att stanna 2 dygn men nu är vi hemma:-)

Har återigen värkar var fjärde minut men de här gör bra mycket mer ont än de imorse. Har pratat med förlossningen och jag var välkommen in när jag inte stod ut hemma längre. Vilket nog är rätt så snart, för fy helvete vad ont det gör. I magen och ut i ryggen samt ner i låren. De sa också att eftersom jag har tid för igångsättning 8 imorrn så kommer de inte att skicka hem mig, så det lutar åt att vi åker in snart... Hade helt glömt bort hur förbannat ont det gör!